Vem är lyckligast?

  "Du måtte vara olycklig du," kved S "som förlorat så mycket."
   Flickan log och hennes ögon glittrade. "Nej, faktiskt jag är lycklig jag, som fått äga så mycket," var hennes enkla svar.

   "Prat! Så många tårar som runnit nedför dina kinder. Olycklig det är vad du är."
   "Heldre våta kinder av sorg och saknad, än ökentorka i min själ över att aldrig mött kärlek," sa hon vid minnet av alla de, som betytt så mycket för henne, men som inte fanns kvar.

   "Prat! Ingen annan stackare har förlorat så många."
   "Kanske ingen annan har varit så älskad som jag varit heller," sa hon och leendet slätade ut hennes anletsdrag, när minnena smekte över hennes kind.



   Ja, du S, tänk på det. Vem är lyckligast, den som lever i sin fördomsfulla ensamhet eller den som vågar öppna sitt hjärta och ta emot?