Älskade november.

  Får jag säga att jag älskar november. Är det tillåtet? Kravlösa underbara mörka månad.

  Eller är det min empati som gör att jag absolut måste tycka om den ingen annan tycks gilla? Enda sedan jag hörde ordet svin-november, så har den här gråa ruggiga månaden en speciell plats i mitt hjärta.

   Hur kan man tycka illa om 30 dagar i sitt liv varje år?

   Jag tycker om de kala grenarna på träden, tycker om när vattenpölarna speglar sej i svart asfalt, tycker om frosten på grässtrånen, tycker om den tunna ishinnan i bäcken, tycker om när furuveden knastrar i braskaminen, tycker om att plocka de sista trattkantarellerna, tycker om att se alla ljusen på kyrkogården, tycker om att packa en jullåda full med mat till en ensam pensionär någonstans i Lettland, tycker om att smutsen på fönsterrutorna inte syns, tycker om att köpa nya roliga reflexer, tycker om att ligga i varma bubbelpoolen och titta på stjärnhimlen och känna kylan i kinderna, tycker om...

  ...tycker om och tycker om, jag älskar november helt enkelt.