Pins

   Pins. Vilket ord. Kort och intetsägande kan det tyckas. För mej betyder det medkänsla och visande av vad som är betydelsefullt i mitt liv.

  Ja, jag köper gärna ett litet pins och sätter på min jacka. Eller som i julas, jag fick ett aldeles gratis. En pepparkaksgubbe med texten "vit jul" på. Jag skrev visserligen på ett kontrakt för att få honom. För mej var det enkelt, jag skrev på att jag inte skulle dricka någon alkoholhaltigdryck under juldagarna. Gillar man inte glögg så mycket så är det ju väldigt enkelt att hålla.
   Bara genom att ha honom på min jacka fick jag flera frågor om vad det betydde. Jag kunde också tillägga att för mej är det viktigt att julen ska vara en fin och trygg högtid både för barn och vuxna. Även om jag tyckte mycket om min morfar, var det inte så kul att han han varje jul firade den mer med en sjuttifemma än med sin familj...

   Givetvis köper jag både rosa och blått band, för att stödja forskningen. Och för att jag har flera vänner som jag vill visa solidaritet med.
  I Kenya köpte jag ett rött band, direkt av den aidssjuka kvinnan. Det betyder lite extra för mej, det blev så otroligt känslosamt. Bandet hade hon trätt av pyttesmå glaspärlor, och format som en styv ögla. Jag har gett bort det till någon som betyder mycket för mej och som kan värdesätta bandets historia. Att veta att bandet lever vidare fyller mej med glädje, att kvinnan som pillrade ihop det fortsätter att finnas kvar med sitt budskap, trots att hon inte lever. Det är mäktigt.

   Snart är det februari. Hjärtebarnsmånaden. Och på min jacka sitter ett hjärtepins. Det är tillägnat Dej mitt hjärtebarn. Men för mej är symboliken större. I mitt hjärta finns fler barn, dina syskon, så hjärtepinset innefattar dem också.
    "När jag såg det här tänkte jag på dej" sa min jobbarkompis och visade det lilla hjärtat hon köpt och fäst på jackkragen.  Jag blev så rörd, för det var ju egentligen inte mej hon tänkt på utan Dej.