Be och du ska få

   Be och du ska få. Så heter boken jag blivit tipsad om att läsa. Och jag tror verkligen på det, be och du ska få. Både i positiv och negativ bemärkelse.
    Det blir som man säger. "Jag som är så dum...  Jag vinner aldrig... Jag törs inte..."  Ja, då är det nog så. Det är ju det man sänder ut.
   Jag tänker ibland på min vän Berit, som tipsade om boken. Hon skriver ner de hon vill ha, hon ber och hon får. Så fantastiskt. Så härligt. Livet är sånt, man får det man ber om. Men det är inte helt lätt att lära sej, för i önskningarna blandar sej det negativa i och då kan det bli fel. Jag menar om man tänker "inte är det väl möjligt att jag kan få en sån fin bil?" Tanken är så rätt, men frågan ställs så fel. Önska på riktigt, rakt på. "I mitt garage vill jag att den bilen ska så. Jag vill ha den.Tack."

   När jag köper lotter säger jag alltid "jag vinner jämt". Och ja, jag vinner ofta, ofta. Jag minns pappan med de tre barnen som sålde lotter åt BSK. Jag stannade och tog fem lotter. "Jag köper kaffet nu så kan jag gå till bilen med det innan jag går in och handlar" sa jag. När jag gick till min bil för att lägga undan två och ett halvt kilo kaffe, så viskade den lille pojken till sin pappa "hon sa att hon vinner jämt..."

   För två dagar sedan satt min sambo och jag ute på isen och pimplade. Jag fick inte ett enda napp. Inte ens någon som ville tjyva lite av det goda jag agnat med. Kallt om fötterna var det också. Men fikat var gott i alla fall, så det ägnade jag mej gärna åt. "Alltså, nu är det snart så att jag inte minns längre hur det känns när det nappar, skulle vara kul att känna hur det känns," sa jag efter sex timmar med bara maggot på kroken.  Direkt ryckte det till i spöet och linan spändes. Ett ryck till och fisken satt fast. "Men va fan, du hann ju bara säga det så fick du napp," sa min sambo.
   Men vad jag gjorde så bad jag bara om att få känna hur det kändes att få napp. Jag bad inte om att få upp en fisk. Den öringen sprattlade sej av kroken och försvann.
   Så då tänkte jag så här " kanske han också bad, han bad om frihet. Han tänkte inte, hoppas att jag inte blir en foliestektöring."  Han tjorvade inte till sin önskan, utan bara, jag vill leva.
   Så med ett leende visste jag att jag fått min önskan uppfylld, jag hade ju fått napp.