En sommarhälsning

   Kan man baka en sockerkaka på så många sätt? Ja, det kan man nog. Mycket fett, lite fett, med kakao, med apelsinskal, med russin, med farinsocker. Det går nog att variera hur mycket som helst om jag tänker efter.
   Jag älskar recept. Nyttiga ska jag tillägga. Och jag tror att man kan träna sej till att äta nyttigt. Jag vill tro att man utvecklas och kan lära nytt. Jag vet att det finns människor som fortfarande som vuxen vägrar äta något som de inte tyckte om som barn.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   De  De låter de lilla barn som de en gång var, bestämma vad de som vuxen ska tycka om och inte. Konstigt tycker jag!

   Nyss har jag rensat ur min recepthög. Och en del av det som en gång tilltalade mej, och som jag rivit ur tidningar, känns nu, nja nej, det där kommer jag aldrig att laga. Tack och hej, nya vindar har blåst på kostfronten och recepten hamnade i tidningsåtervinningen.

   Tillbaka till sockerkakan. En sommar för länge sen så bakade jag och min kompis Kerstin. Ja, jag tror vi bakade hela sommaren. Som vi bakade. Gröna muffins med bruna prickar. Finska pinnar. En sockerkaka som skulle föreställa svenska flaggan, det var också en skapelse som såg mer rolig ut än aptitlig vill jag minnas. Vi bakade och bakade. Och vi fick stöka ner precis hur mycket vi ville.

  Mina barn har också fått exprimentera i köket. Och om de lagt lite kärlek i varje chokladmuffins de bakat, så med de mängder muffins som skapats hos oss, så har det genom åren sprutat kärlek ut ur våran ugn.

   När jag satt på köksgolvet och tittade igenom min receptsamling nu ikväll så föll ett handskrivet recept ut. "Sommar sockerkaka special."  Den kom som en sommarhälsning idag på sommarens första varma dag. Då häggen har överfallit mej med sin doft. En hälsning från Kerstins och min baksommar. För ungefär 40 år sedan. Vårat sockerkakerecept.

   Och någon mening måste det ju vara att det föll ut, just nu. Kanske ville den bli bakad till midsommar? Ja, då ska den få bli det.

(Sorry, att Blogger skriver inlägget som de vill, hoppar i radena och bryter meningar... Men allt finns med.)