Önska jag vore en av de där hundarn, i hundflocken jag nyss har mött. Den där som drev omkring på stranden i värmen. Som bara tog dagen som den kom. Busade, lekte och sov. Plumsade ner i havet emellanåt. Drack och svalkade sej i ån som kom från bergen.
Jag vill tro att den lilla blå brickan i örat betydde att någon hade ansvar över dem. Avlusning? Vaccination? Lite allmän omsorg.
De verkade så sorglösa. De levde så i nuet. Adopterade en människa i någon kvart för att sedan dra vidare. Det var jag som gick fot en stund, fast jag ett litet tag trodde tvärtom.
Lite avundsjukt tänker jag på deras förmåga att leva här och nu. Att stunta i bekymmer och oro.
Det var aldeles nyss jag tittade in i ett par bruna snälla ögon precis innan de slöts för en liten tupplur, med mina cerisa gympaskor som huvudkudde.
Aldeles nyss hörde vi ihop en liten stund. Mitt blodtryck gick ner och all stress försvann. Och jag tänkte; "Att de inte finns hundar att få låna på recept"
De är ljuvliga våra fyrbenta vänner. Och så kloka i det de gör. Vår Izak är också en sådan där filur som lever här och nu. Och får sin matte och husse i balans utan stress. Kanske kan katter till låns också skrivas ut som medicin till dem som behöver. :-) KRam
SvaraRaderaAbsolut borde katter också finnas på recept. Det är bevisat hur mycket bättre husdjursägare mår. Och hur de lever upp på serviceboenden där det finns djur. En av mina bästa mediciner var vår stora(8hg) tamråtta Silver. I honom blev man glad,kär och lycklig ;) Kram till er och Izak.
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaÅååå jag tryckte på redera av misstag, förlåt. Men visst är det som du skrev ;) Mycket forskning har gjorts hästar också, hur bra man mår av att umgås med dem. Kram, kram.
Radera