Den stora tedrickaren, ska bli kaffedrickare. Ja det är sant. Jag menar inte att jag ska sluta med te. Nej det går inte. Det vill jag inte.
Några av mina finaste vänner är faktiskt te-are. Åtminstonde en lärde jag känna riktigt, riktig bra tack vare att vi fikade ihop och bytte tepåsar. Invigde varann i våra favorit smaker. Hade en rolig gemensam stund att se fram emot.
Redan i sommras bestämde jag mej för att börja dricka kaffe, igen kanske jag ska tillägga. När började jag egentligen?
Jag slutade när jag var 19 år och magkatarren bad mej sluta. Det var då teet kom in i mitt liv. En fantasirik följeslagare. Trender har kommit och gått.
Vanligt svart te inresserar mej inte så mycket längre. Och kanske borde jag gå en kurs och fördjupa mej i dess hemligheter, för att njuta ännu mer av mina testunder.
Nu kom jag från ämnet. Jag ska ta nya tag och försöka föra en kopp starkt, hett kaffe till mina läppar.
Där finns också variationer och smakvarianter att upptäcka. Men det är dess nyttighet som lockar mej.
Jag ska erkänna att det inte gått så bra hitintills. Men jag ska! Det finns nyttigheter i kaffet som jag vill ha. Det är det som är anledningen.
Så nu står en nyinköpt burk fram för mej. Givetvis en fairtrade märkt från Tanzania.
Och fast min blick dras till min stora påse med olikdoftande teer, så ska jag verkligen ge kaffet en chans. Utan att muta mej själv med att "jag kan ju välja ett supergott te sedan och dricka det."
Får väl säga välkommen in i mitt liv då. Nu sätter jag på en panna för nu ska ta en stilla njutningsstund. Och jag tar en, bara en bit mörk fairtrade choklad med frukt och nötter och firar att det är fredag eftermiddag och jag är ledig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar