tisdag 10 april 2012

Kärleken till ett bord eller konsten att använda ett bord alla årstider.

  Mitt stora robusta utebord. En fura som fått leva vidare i en annan tappning. Aldeles för stor och grov för att anpassas i maskinen som skulle förvandla den till terpentindoftande brädor.
   Den fick sin mening här hos mej.
   Foten till bordet är fortfarande den enorma stammen. Medan bordsytan är kluven, stammen har vikt ut sej som en uppslagen bok. Stor, stadig och stabil. Ytan är mjukt slipad och sedan med varsam hand penslad i grått.

   Dit för mej min tanke nu. Nyss satt vi där en mörk marskväll. Stjärnorna tittade ner på oss, där vi dukat upp tårta, kaffe och te.
   Elden sprakade av min åldrade "uteved." Inte att blanda ihop med de torra björkklabbarna som ger värme ur vår braskamin inne.
   Gästerna till kalaset satt på bänkar täckta av liggunderlag. Och bara deras rödrosiga kinder syntes under mössorna och overallerna.
   Senare kom korv, bröd, glögg och öl fram. Och från vårat stora bord spred sej ett mjukt sken, från alla ljuslyktor. Aldeles nyss var det...

   Jag fann min gröna matta från IKEAs barnavdelning. Grön och full med broderade svarta myror på. Och genast fanns i min tanke, min stundande sommarfrukost, vid mitt utebord. Med plats för så många vänner.
   Jag ser framför mej, den gröna myrmattan som är förvandlad till en bordsduk och täckt med skålar. Dukat till en riktig långfrukost. Kaffe och te givetvis. Smoothie gjord på skogens gåvor, hallon och blåbär, sötade med lite banan. Kanske har gurkörten hunnit blomma, så små blå blommor tittar upp ur varje glas.
   Drivor av gurka, tomat och paprika. Hemmagjort smör av bregott, rapsolja och vatten, finns i den fina byttan vi köpte i Tallin.
   En form med kall folie ungsbakad röding, ligger på en grovt tillyxad planka, toppad med rödlökssås.
   I min tanke njuter jag, när jag kommer på mer och mer att ställa fram på mitt bord. Min lyxfrukost som naturen bjuder på.
   Glänsande björnbär och jordgubbar till den tjocka filen, som ska gömmas under min hemmafixade musli.
   För att hålla sej varm, ligger nybakad scones insvepta i en kökshanduk, (så klart från Ullared.) Det syns inte, men när man sätter tänderna i brödet så märker man att de är fullproppade med godsaker, linfrön, torkade aprikoser och nötter.
   En karaff med riktigt kallt vatten med både äppelskivor och vasstrån simmande däri.
   Min stekhäll där ägg från riktiga sprätthöns puttrar.
   Behöver jag tillägga ost, skinka, makrill, marmelad, juice...

   Men jag glömmer inte nuet. Ska borsta bordet rent från den aprilsnö som nyss virvlade förbi. Sen ska jag koka en kopp grönt te,  göra i ordning en macka och sätta mej ner och njuta av att vintern har sagt; "Okey jag ger väl mej då. Våren får ta över"
   Och på mitt bord står en kopp med tussilago och lyser i kapp med solen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar