Jag tänker börja skriva här igen. Jag vet ju att bloggare är lyckligare än obloggare. Jag vet av egen erfarenhet...
Ett alldeles nytt år. Bara några dagar gammalt. Fyllt av löften och förväntningar, eller? Hur långt sträcker sej nyårslöftena? Januari ut, kanske en bit in i februari? Lika bra att låta bli.
Nej, jag har inte lovat något. Inte bestämt mej för några stordåd.
Ett bra tips fick jag av min dotter, som skriver om 31 bra saker. En sak för varje dag i januari. En sak som hon ska göra för att göra skillnad, för sej själv, miljön eller sina vänner, varje dag. Så har hon tänkt, att 31 dagar är en bra målsättning, det fixar man, det kan man hålla ut. Och jag tänker "det kanske fortsätter med 28 bra saker, när januari är slut..."
Mitt lilla bidrag till mej själv är att jag skapat ett nytt ord, "kvittoliv". Sug på det du.
Ja, jag tänker börja ett nytt tänkande. Ett ekonomiskt, etiskt, miljövänligt, samvetesgott och glatt liv. Jag har börjat sätta in mina kvitton i en pärm. Och när de väl sitter där så går jag igenom dem och skriver en liten kommentar till dem. Varför köpte jag det jag köpte? Nödvändigt? Rea? Måste? Vad valde jag emellan?
Och plötsligt var det så lätt att ta rätt i hyllan på Coop. Eller att inte ta alls.
Smågodisets prinsessa tittade bara på 39.00 kronor per kilo lappen och gick förbi. Det vill jag inte ha på mitt kvitto och skriva en kommentar till.
Däremot kommer nog den nya tidningen Hunger att slinka ner i korgen. Motiveringen blir nog att jag ville ha den och jag var värd den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar