Var det en dildo jag behövde?

   Mina problem brukar i det stora hela vara ganska bagatellartade. Men för den skull, just då är de problem för mej. Jag vet ju redan innan jag kliver ut på en is att där kommer jag att befinna mej med mitt pimpelspö i ganska många timmar framöver. Jag vet att jag kommer att dricka ganska många koppar te. Och jag vet att jag delar isen med män. Ibland bara några ibland hundrafemtio.

   Det retar mej att det är så lättsamt att vara man. I alla fall just då och där. De vänder sej bort och utan att frysa allt för mycket, finns det helt plötsligt plats för mer kaffe eller te.
   Jag där emot dricker mitt varma goa te och vet att snart måste jag kissa. Vet att det är flera hundra meter till strandkanten och i bästa fall ett utedass eller åtminstonde ett skyddande träd.

  Ja, jag har kissat åtskilliga gånger inför publik. För att jag inte orkat gå i land. För att jag inser att jag inte är så intressant. Eller för att jag hållit mej så länge, så det inte har funnits något alternativ.
 Men så kom sambon hem från en fisketur och han hade sett en tjej som gått en bit bort och troligen haft något som hon tjorvat in i overallen och ja hon hade nog gjort ungefär som män gör när de är kissnödiga, stått och kissat. Som av en slump läste jag om tjejpottan någon dag senare. En sådan skulle jag ha.

   Vi gick ner på vårat lilla apotek. Där alla känner alla. Nu skulle jag äntligen införskaffa min potta och vinterfisket skulle bli så mycket roligare och lättsammare. Vi letade bland hyllorna, sambon och jag. Men hur såg tjejpottan ut? I vilken hylla hade de ställt den? Ofta kommer det fram personal och frågar om man vill ha hjälp. Men de var upptagna av andra kunder, så vi fortsatte leta själva.

   Givetvis måste en tjejpotta finnas på intimavdelningen. Så där hamnade jag tillslut. Och fann den. Slutletat äntligen. Det var en bild på kartongen så jag förstod precis hur den fungerade. Hur lätt det var att öppna på overallen och tråckla in den bananliknande pottan. Enkelt och begripligt.
   "Jag har hittat den," ropade jag till min sambo som fortfarande letade i montern längst bort. Och jag förtydligar vad jag ropat till honom, genom att håll upp kartongen, högt ovanför mitt huvud, så han skulle se i fall han inte hört vad jag ropat.
   Jo, han har hört. Och de andra kunderna. Och apotekspersonalen. Alla tittade på mej. Det kändes liksom i luften och jag såg på deras stirrande att något inte riktigt var okey.
   Sakta tog jag ner mina armar och tittade på kartongen. Ja, priset var ju ganska högt. 999 kronor. Och det var inte bara priset som stod på kartongen. Det stod "dildo" på den också.
   Det kändes som om jag ville förklara mej inför alla, att jag brukar pimpla och att jag hört talas om en potta för tjejer och och och... Allt skulle bara bli fånigare än det redan var insåg jag.

   Kanske var det någon som tyckte att vi var ett väldigt frigjort och naturligt par, så tänkte jag när jag lade tillbaka kartongen. Kanske ingjöt jag lite mod i någon som gick som katten runt het gröt och inte riktigt vågade sej fram till den hylla jag stod vid.
  Och numera tänker jag alltid i situationer som jag inte riktigt kan hantera, "det här kan bli en kul blogg." Och jag inser att man kan skratta åt det mesta - åtminstonde efter ett tag.